REFERATDet första ryttaren lär sig när den ska börja rida är hur den ska sitta i sadeln. De gamla grekerna använde sig av en typ av sits till häst som påminner om den sits vi använder oss av idag. Denna grundsits kallas lodrät sits. Ryttaren måste lära sig vara i balans med hästen i den lodräta sitsen för att kunna komma till inverkan. Ryttarens balans ska komma från mellandelen och sitsövningar kan stabilisera denna.Det primära syftet med denna studie var att se om en person med bra balans på marken uppvisar en balanserad sits till häst och om en ridlärares bedömning av ryttarens balans överensstämmer med resultatet från balansen på marken och till häst.

Den lodräta sitsen är inom den engelska ridkonsten grundpositionen till häst och denna har utvecklats genom århundraden. För att prestera inom ridsport kräver det att ryttaren lärt sig kommunicera med hästen. Strävan att nå en högre nivå i dressyr innebär krav på en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna använda hjälperna på ett optimalt sätt. Tidigare studier har visat att träning av hållning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska färdigheter. I ridningen räcker det inte med att bara ha kännedom om vad den rätta sitsen är, vilket i dressyren ses som den lodräta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer därför att ha små variationer i sitsen för att sitta på det mest gynnsamma sättet för just dem. Det primära syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (läran om kroppshållning) med ögat kunde se mätbara sitsavvikelser.

Islandshästen växer sig som ras större och större i Sverige, främst genom turridning och ridskolor men även inom tävling och avelssammanhang. Det är en ras som beskrivs som en lugn och trygg häst som ska klara av att bära mer vikt än de flesta andra raser som mäter samma mankhöjd. I och med att rasen har en relativt låg mankhöjd (130- 150 cm) så är rasen lockande för vuxna nybörjarryttare. Här kan man dra paralleller mot turridning/ridskola på Islandshäst där det ofta är oerfarna ryttare som rider och hästens rygg belastas under en längre tid. Det finns inga tydliga regler för hur mycket en häst bör belastas eller under hur lång tid hästens rygg kan belastas innan eventuella skador uppkommer.

Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets hästinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande frågor har ställts: ? Vilken betydelse ansåg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen? ? Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för kroppsfysiken? ? Hade eleverna förstått att ridningen påverkades av deras fysiska hälsa? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan på hästen.

SUMMARYThe first and most basic skill a rider needs to learn is how to sit correctly in the saddle. This decides whether or not the rider will be able to follow the horse?s movements and use her riding aids in an efficient way. This correct seat is based on a straight line between the axis of the hip and heel. The seat must rest against the saddle with equal weight on both buttocks and the inside of the thighs.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

Den här studien bygger på fem informanter på Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hästar. Minnet måste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva så många aspekter och detaljer som de kom ihåg utifrån upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrån följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hästen, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hälsa, för att få en djupare kunskap kring dessa områden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett väldigt nära samspel med hästen, där förtroende och glädje är viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser på hästen som en vän eller partner och strävar efter att utveckla relationen dem emellan. När allt fungerar kan ryttaren få en upplevelse av att bli ett med hästen och uppleva en känsla av motståndslöshet.

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

The aim of this study was to determine the basic movements of the riders? pelvis and upper body when riding in trot seated. The study was preformed at a treadmill with seven high level dressage horses and their riders. The movements of the horse and rider were captured with a motion analysis system (ProReflex®) and also recorded on video. The horses were ridden in collected trot, 3.0 m/s.

According to ?Fotförbundet" (2012), Overpronation occurs frequently (80 %) in the Western World and furthermore overpronation of calcaneus influences the position of the pelvic and thorax (Fotförbundet, 2012; Behnke, 2008). The aim of this study is to investigate whether or not it is possible to connect overpronation of calcaneus to the problem in the rider?s seat as observed by the instructors of Strömsholm. The study will also investigate if the riders seat problems as noticed by the riding instructors are comparable with the problems found by the analyst during testing. One purpose with the study is to raise the instructors and riders awareness that anatomical deviations in the rider might influence the rider?s position in the saddle. The questions of the study are: - Is it possible to see seat problems in riders with overpronation of calcaneus? - If it is possible to see more seat problems in riders with overpronation of calcaneus, do the instructors in the study considers the seat problems be similar with each other? - If there are seat problems in the study, is it the same according to the instructors and the analyst in human biomechanics? The hypothesis of the study is that overpronation of calcaneus has an effect of the rider?s position in the saddle. The study is conducted as a blind study where the test subjects have been filmed (from knees down) as they walked barefooted and later while riding.

Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

Lateralitet finns både hos hästar och människor, hos människor är det häntheten man avser, att man har bättre motorik i höger- eller vänsterhanden och det är även den handen man väljer att skriva med. Hos hästen identifierar man det lättast genom att det är lättare att böja hästen i hals och bål åt det ena hållet, den sidan kallar man den svaga sidan, medan den starkare är den sida som ryttaren upplever som stelast. Det finns mycket forskning kring hästens lateralitet, men ett flertal metoder har använts. Forskningen är spretig, liksom de resultat som framkommit. En del menar att oliksidigheten är inlärd, andra att den är medfödd och förstärks i och med att hästen växer.

Islandshästen med en mankhöjd på ca 125-145 cm är en förhållandevis liten hästras jämfört med andra ridhästar som arabiskt fullblod på ca 150 cm, svenska varmblodet på ca 165 cm och engelska fullblodet på ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids Islandshästen av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gäller vilken storlek ridhästen har. På Island har Islandshästen använts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts är att många stora och även tunga ryttare rider på en förhållandevis liten häst.

Examensarbetet på 20p behandlade främst sittergonomi och stolsutformning för förarstolar till lastbilar. Arbetet utfördes på plats hos Scania CV AB:s ergonomigrupp i Södertälje. Syftet med arbetet har varit att ?ta fram en förarstol som är anpassad till förarens behov, arbetssituation och fysiska förutsättningar? vilket visade sig vara ett brett område. Målen i projektet har varit att, identifiera viktiga aspekter för att anpassa stolar till en vid förarpopulation.